-Jag blir så jävla glad<3  

Idag tror jag att de var varit en utav mitt livs jobbigaste dagar. Jag har velat gråta sen kvart i 9 i morse när mamma ringde och berättade vad som hade hänt, men jag har inte kunnat. Jag gråter till och från. Men jag försöker och vara stark. Och faktist så idag har jag märkt hur stark jag faktist är, jag är så jävla stark så jag tror inte att de e nån som kan fatta de. Om folk hade vetat från grund och botten vad jag har gått igenom den här sommaren/ hösten och faktist sett att jag står upp även efter de här så hade dom tappat hakan.  De e så jäkla hemskt just nu så jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag vet inte vem jag ska vända mej till. Men de gör inget, för jag är stark.!

Idag försvann en utav världens oskyldigaste, bästa, finaste människa. Och det känns förjävligt, jag hatar alla runt omkring mej just nu, och jag gråter för de mesta. Men jag vet att jag får göra de. och för första gången på flera år så tillåter jag mej själv att göra de, jag får de. För jag vet att jag kommer att må så mycke bättre efter. Jag är egoistisk nu och skiter i skolan, jag är där mej sen bryr jag mej inte..  och jag försöker ärligt talat inte o bry mej om alla andras problem för nu tänker jag på mej själv. Jag måste ta mej ur de här , och de kommer o bli tufft antagligen tuffare än nånting annat. Men jag klarar de, och då behöver jag inte er som finns där bara för att ni måste, eller ni som låtsas o bry er för o sen gå och snacka en massa. Så ni cpn som snackar skit om mej för den jag är tsm med, att jag bossar och förstör Ni som snackar skit om min familj för att vi säger vad vi tycker. fuck off och far åt helvete med er!

Nu har jag sagt mitt, take it or leave it.

de här är ingen bra dag.. ingen bra dag alls. en bit saknas och jag verkligen inte.

faan